Härlig vecka i Lofsdalen och slutet på vårt äventyr…
03 mars 2010 kl. 8:25 e m | Postat i Charlie, Felix, Karin, Ola | 1 kommentarVi kom iväg till slut - jag, Felix och Charlie – till Lofsdalen alltså. Ni som läste det förra inlägget vet att jag inte hade direkt superflyt vid mina två första försök, men – vid det tredje lyckades jag komma iväg. Det tog lite knappt 7 timmar att köra och jag undrade i mitt stilla sinne längs vägen hur det gick till innan den bärbara DVD spelaren fanns att tillgå. Hur lyckades våra föräldrar hålla oss sysselsatta under så långa bilfärder, det går ju knappast att räkna kvarglömda julgransbelysningar och sjunga barnvisor under en 11 timmars färd från Kristianstad till Lofsdalen – världens största “respect bomshakalak” till mamma och pappa som år efter år genomförde denna marathon resa till Lofsdalen i bakhjulsdriven Volvo 240.
I Lofsdalen gjorde Felix sina första åk i skidbacken. En mycket stolt och glad pappa följde framstegen och förvånades över den otroligt positiva inställning Felix hade – inte ett gnäll under 5 halvdagar i backen. Vi avslutade sista dagen med att åka 6 stolsliften tillsammans och åka Lången backen ned. Något vi sedan gjorde om 3 ggr till eftersom Felix absolut skulle åka en sista gång, och en sista gång till, och….
Utöver skidåkning hann vi med en skotertur till Våffelstugan på andra sidan Lofsdalssjön samt mycket lek i snön med både Felix och Charlie. Jag bedömde att Charlie var lite för liten ännu, nästa år blir det skidor även för honom. Köpte även loss fullständig utrustning till Felix, både utför och längd. Det råkade även komma med ett par nya telis skidor till pappa i paketet.
Jag hann med några mil i längdspåren, hade hyrt vallningsfria skidor eftersom jag inte fick plats med mina Vasaloppsskidor i bilen (skönt, då fick jag det sagt också). Vallningsfria skidor är sjukt jobbiga att köra på och jag svor mig runt banan, rekommenderas icke! Jag och pappa hann även med en discobowling kväll i det helt nyöppnade aktivitetshuset. Superkul, inte minst för att jag vann, samt för att det är kul att det finns lite annat att hitta på under veckan.
Måndag den här veckan började jag jobba igen. Har gått tillbaks till Handelsbanken och fortsätter jobba med personalfrågor. Det är en annourlunda och faktiskt härlig känsla att nu få vara “vuxen Ola” istället för “pappa Ola” – vilket jag varit de senaste 14 månaderna. I och med att jag börjar jobba har vi också kommit till vägs ände vad gäller vårt årslånga äventyr i Kuala Lumpur och det här är mitt/vårt sista blogginlägg. Snabbt summerat har vårt år utomlands varit helt fantastiskt, både för oss som individer och för oss som familj. Vi har fått uppleva nya saker, sett nya platser, träffat massor av underbara människor och kommit närmare varandra som familj. Kan verkligen rekommendera att bo utomlands under en period.
TACK för att du har läst vår blogg under det här året, jag har haft fantastiskt kul när jag skrivit om allt vi varit med om. Alldeles nyss frågade Karin mig om jag blivit beroende av att blogga, ja – till viss del och det är inte omöjligt att jag kommer fortsätta i någon annan form.
Tack och stor kram från Ola, Karin, Felix och Charlie
- Våffelmums à la Felix
- Discobowling
- Två tuffa killar i liften
- Pappa på Toppen innan ett av våra åk, visst är han cool min 65 åriga pappa!
- Felix på egna ben i backen
- Charlie åker snökarusell
- Åh, hej
- Charlie, snöleoparden
- Mamma och Charlie
- Sluta pappa, sluta…
Det är nog inte meningen att vi ska till Lofsdalen…
22 februari 2010 kl. 1:01 e m | Postat i Charlie, Felix, Ola | Lämna en kommentarSedan lång tid tillbaks har jag bokat upp vecka 8 för skidåkning i Lofsdalen med mina föräldrar. Så, igår em vid 16.30 tiden satte jag mig i bilen med Felix och Charlie, en fullpackad bil där killarna var bänkade i baksätet framför DVD spelaren. Vi kom så långt som till Frösundavik, då kräkte Charlie i baksätet. Bara att stanna, torka av det som kunde torkas av och bege mig hemåt igen. Det enda positiva var att jag inte hunnit köra längre än till Frösundavik.
Eftersom det inte verkade vara så allvarligt med Charlie genomförde jag samma procedur idag på morgonen – men, vi hade uppebarnligen valt fel dag!!!!! Eftersom det var totalt kaos i kollektivtrafiken idag var det enorma köer in mot Brommaplan. En resa till Brommaplan som normalt tar 10 minuter hade kommit upp i drygt 70 minuter, och då var vi inte ens framme vid Brommaplan – bara att vända och åka hem. Perkele!!!!!!
Nåväl, jag är ju inte känd för att ge upp så lätt så jag gör ett sista försök. Har precis packat bilen för tredje (!) gången och ska snart väcka Charlie efter hans eftermiddagssömn och snart är vi på väg igen. Yihhhhhhhhaaa! Nu måste det väl ändå gå bra, tredje gången gillt brukar det ju heta.
Rulltrappsfadäs och nog med 4:e platser
18 februari 2010 kl. 4:09 e m | Postat i Uncategorized | Lämna en kommentarAtt komma hem efter ett år när alla har kört på fel sida har inte inneburit några som helst bekymmer. Att köra bil var tydligen väl programmerat i reptilhjärnan. Något däremot under dagen har ställt till det för mig (Ola) är rulltrappsåkning eftersom det i Malaysia åks rulltrappa precis som det körs bil, på “fel” sida. Tankspridd som jag kan vara emellanåt har jag under dagen försökt mig på att åka i fel rulltrappa inte mindre än 3 ggr.
Nog om det. Nu får det vara nog med fjärdeplatser, ser fram emot att kämpen Ferry ikväll ska skrälla ytterligare en gång. Undrar om Anja ska köra idag, hennes fall i backen igår var brutalt. Har blivit lite “blödig” de senaste åren och har varit tvungen att lämna tv tittandet när det voltats i backen, fixar helt enkelt inte när åkarna som små vantar fladdrar runt i backen och när armar, ben och fötter vrids i alla möjliga onaturliga vinklar. Har inga bekymmer att titta på riktigt obehagliga filmer men sportolyckor är inget för mig. Undrar förresten hur italienskan (eller var hon fransyska) känner sig idag, hon som helt osannolikt körde ut efter mindre än 10 meter! Känns som ett klipp som kommer spelas upp ett otal gånger såsom en av de stora OS flopparna 2010.
Hemma!
16 februari 2010 kl. 10:18 e m | Postat i Uncategorized | Lämna en kommentarHej hej hallå bloggen – jag är tillbaks, tillbaks efter ett par veckor utan bredband hemma. Märkligt vad “begränsad” jag känner mig utan tillgång till internet – internetbank, di.se, eniro, blocket “you name it”, det är skönt att det funkar nu.
Det är fantastiskt att vara hemma, ett härligt vintersverige väntade oss på Arlanda – temperaturskillnaden när vi landade var ungefär 50 grader, brrrrrrrr! Jag har redan hunnit med ett par rundor i längdspåren samt några telemarks åk med Jens i backen (som vi för övrigt ser från vårt hus). Riktigt bra vinter är det bästa som finns.
Våra söta barn är nu nästan helt inskolade på dagis, jag är ledig även denna och nästa vecka. Nästa vecka som jag ska spendera i Lofsdalen – jag Felix och Charlie tillsammans med min mamma och pappa. Felix ska gå i skidskola och Charlie ska hålla sin farmor och farfar sysselsatta. Den 1 mars börjar jag jobba och då är vi tillbaks i ett vanligt förortsliv – med allt vad det innebär.
Brev till Kuala Lumpur från familjen Hedén
29 januari 2010 kl. 4:28 f m | Postat i Allt möjligt annat | 1 kommentarHej då Kuala Lumpur,
Om några timmar åker familjen Hedén hem till Sverige och vårt hem på Ekerö. Alla saker är packade och vi är redo för en lång flygresa hem som vi hoppas ska gå bra. Året hos dig har gått så otroligt fort, det känns som det var igår vi landade, fyllda av spänning och förväntan över vad det här året skulle innebära för oss som familj. Minns tydligt vår första taxiresa från flygplatsen till hotellet där vi bodde de första dagarna. Så många intryck som alla verkade så annourlunda och spännande. Minns också värmen som var en bjärt, och såååå skön, kontrast mot det vinterkalla Sverige vi nyss lämnat.
Tack för att vi har fått bo hos dig under det här året, tack för att vi har fått uppleva nya saker, sett nya spännande platser, träffat nya människor och också själva utvecklats som människor. Vi kommer att komma tillbaks någon dag, komma tillbaks och på nytt uppleva färger, dofter, värme, människor och allt annat som gör dig till den plats som blivit vårt andra hem. Vi kommer alltid att ha en speciell plats för dig i våra hjärtan.
Varma hälsningar och kramar från Ola, Karin, Felix och Charlie
Sista natten med gänget….
28 januari 2010 kl. 2:19 e m | Postat i Festligheter | Lämna en kommentarI lördags hade vi helkväll på stan med de vänner vi umgåtts mest med under vår tid i KL – Sara & Jonas, Josefine & Jens och Maria & Magnus. Alla hade bokat in barnvakten i god tid, tagit på sig bästa party stassen och kändes laddade för party. Vi träffades på Trades hotell och i deras Sky bar vid halv sju tiden. Det första som mötte oss i entrén till baren var en man i tajta badbyxor…! Lite förvånade blev vi men kopplade snabbt ihop mannen med den pool som finns i baren. Vi var ganska tidiga och poolen var forfarande öppen för hotelles gäster, den stängde senare under kvällen – utgår från att gäster lite då och då “väljer att trilla” i poolen. Vi inledde med riktigt sköna drinkar och massor av skratt. Från baren har man en helt fantastisk utsikt över Petronas Towers som är riktigt läckra när de är upplysta på kvällen.
Från Traders tog vi oss till restaurangen Frangipani (som i blomman) och åt en suverän middag. Mycket mat, vin och skratt blev det och Karin gjorde kvällens hjälte insats när hon snabbt gjorde heimlichmanövern på en i vårt sällskap som skrattade så mycket så att skrattet fastnade i halsen! Sara och Jonas höll ett tal för oss – tack!
Efter ett mellanspel på baren Werners med drinkar och lite dans avslutades kvällen/natten på det för KL ökända Beach club, en instution i KL:s nattliv sedan många år och på samma gång ett ställe “man sällan behöver lämna ensam”, om man säger så. Ingen av oss hade varit där tidigare men eftersom vi hört så mycket om stället vart vi tvugna att kolla vad det var. Beach club var nog i det sleazigaste laget för oss – en gemensam småbarnsföräldertrötthet infann sig efter en stund och vi lämnade Beach club. Vi kom hem vid 03.30 på natten, glada och lyckliga – en riktig helkväll på stan med fantastiska underbara vänner.
Tanken var att det skulle finnas sköna partybilder att titta på. Min söta underbara son testade dock vår kamera för några dagar sedan och tryckte sig fram i menyerna till “formatera minneskortet” – vilket också var vad som skedde. Det fanns dock, som tur var, fler kameror med under kvällen och vi har blivit lovade att få bildbevis.
Packning pågår
27 januari 2010 kl. 3:40 f m | Postat i Charlie, Ola, Vardag i KL | 1 kommentarFredag och därmed hemfärd närmar sig i rasande takt, nu på morgonen onsdag tog vi tag i vår packning med allt vad det innebär. Vi packade och Charlie packade upp, vi packade och Charlie packade upp…..
Majoriteten av de saker och kläder vi använt under året är inte lämpade för det rådande svenska klimtatet. Allt sådant hamnar i flyttlådor som flyttfirman packar och skeppar på fredag. Vi siktar på att ha 4 väskor med oss hem på planet, mest saker till barnen och de mer vinterbetonade kläder vi köpt här. Flyttlådorna med våra resterande saker kommer till Bokvägen om 5-6 veckor. Inte ens med gemensamma krafter lyckades vi komma på vilka barnkläder vi har magasinerade så vi utgår från att det blir en tur till Polarn och Pyret och skoaffären när vi kommer hem, för att shoppa vinterkläder och skor till barnen.
Veckan hittills har varit ett enda långt farväl, farväl till alla vänner som vi träffat och trivs så otroligt bra tillsammans med. Farväl till mitt favorit café, farväl till poolen, farväl till personalen i huset där vi bor, farväl till dagis, farväl till Marina med mera med flera. Jag börjar känna en viss ledsamhet över alla farväl och kommer fälla mer än en tår på fredag. Har inte varit hemma i Sverige på ett helt år, KL har varit mitt hem och kommer framöver vara mitt andra hem.
Ola provar på mountain bike
26 januari 2010 kl. 2:54 e m | Postat i Nya upplevelser, Ola | Lämna en kommentarI söndags morse tog min kompis och granne Toon med mig på mountainbike (mtb) körning i FRIM (ett djungelområde i närheten av KL). Att cykla är en för mig bekant aktivitet men att ge sig rätt ut i skogen och köra mtb hade jag aldrig testat. Vi inledde lite lugnt på mer gångstigsliknande mtb vägar men begav oss ganska snabbt ut på så kallade singel tracks i skogen. Att köra på vanliga vägar i bra tempo var inte speciellt svårt men när det blev skog nära inpå, stenar, rötter, halt och lerigt – då blev utmaningen desto större. Min tajming kan väl inte sägas vara perfekt för den delen heller. Vi hade avskedsmiddag med några vänner kvällen innan och vi var hemma vid 03.30. Klockan 07.30 fick jag ett sms från Toon som sa att vi skulle ses 10 minuters senare. Tror förvisso att det var bra, i skogen hade jag så mycket annat att fokusera på så jag helt enkelt glömde bort min elaka huvudvärk. Mtb var superkul, kommer testas igen.
- Ola kämpar på i skogen
- Toon efter avklarad “adrenalin hill”
Nasi Lemak och Roti Canai
23 januari 2010 kl. 12:21 f m | Postat i Allt möjligt annat, Om Malaysia | Lämna en kommentarNasi Lemak är tillsammans med Roti Canai de två “nationalrätterna” i Malaysia. Maträtter man kan få på hyfsat bra restauranger (framförallt Nasi Lemak) men även i de “mamak stall” som finns på en mängd olika platser. Ett “mamak stall” kan vara alltfrån en enklare restaurang till bakluckan på en bil – så länge det går att servera mat kan finns det ingen begränsning för hur ett “mamak stall” ser ut eller var det återfinns. Nasik lemak är även ganska vanlig frukost mat, man stannar till vid ett lämpligt “mamak stall” på vägen till jobbet och för några få ringit (typ 7-8 kronor) får man sin nasi lemak “to go”.
Roti Canai kan enkelt beskrivas som en fet pannkaka till vilken man kan välja en mängd olika tillbehör. Det mest vanliga är ägg, ost, kycklingkorv och annat som bakas in i pannkakan (det går också att få ett sötare alternativ med banan). Till roti canai får man normalt 2 olika starka såser. Nasi lemak är kyckling i stark sambal sås, torkade ansjovis, hårkokt ägg och rostade jordnötter, vilket serveras med ris kokt tillsammans med kokosmjölk.
Jag gillar både roti canai och nasi lemak, roti canai är lämpligt för barn och gillas starkt av både Felix och Charlie. Nasi lemak, som sannolikt inte är världens mest nyttiga rätt, kan vara hyfsat stark och inget som våra barn har plockat upp som favorit under det gångna året.
Läs mer om mamak stall här: http://en.wikipedia.org/wiki/Mamak_stall
Ikväll lördag är det party!!! Vi ska ut med några vänner och testa Kuala Lumpurs nattliv, sista natten med gänget på sätt och vis. Men först ska vi i eftermiddag spela tennis dubbel mot fam Fredriksson, dags att vinna tillbaks den där flaskan bubbel som vi loosade förra gången.
- Roti Canai
- Nasi Lemak
- Middag på lokala restaurangen
“det går bra nu, kompis det går bra nu”
20 januari 2010 kl. 7:52 f m | Postat i Allt möjligt annat, Ola, Vardag i KL | Lämna en kommentarMitt andra hem under året i Kuala Lumpur har varit ett antal olika fik och caféer i området där vi bor. Jag har packat ned min PC samt lite papper i väskan och begett mig iväg för att skriva på boken. Flest gånger har jag varit på Starbucks men har under senaste tiden hittat ett nytt ställe som blivit min absoluta favorit. Varför? Eftersom jag sitter ganska långa stunder och skriver är “sittställningen” en hyfsat viktig faktor, det tillsammans med riktigt bra kaffe och ett trevligt bemötande har gjort Austin Chase till mitt favvo ställe. Här trivs jag kanonbra och har normalt väldigt bra flyt när jag skriver “…kompis det går bra nu”. Den senaste tiden har jag dessutom fått en skrivkompis, Maria som håller på med sin första roman. Vi brukar ses och skriva – jättekul att ha sällskap och kunna stötta varandra.
Idag eftermiddag 20 januari har jag skrivit 98 sidor på boken, målet är 120 och sedan vidtar processen att redigera texten.
ps. “det går bra nu, kompis det går bra nu” texten är hämtad från en Petter låt
Blogga med WordPress.com. | Tema: Pool av Borja Fernandez.
Inlägg och kommentarer feeds.
























